Under allahelgonaledigheterna påbörjades några lagningar i jordkällaren. Den inre syllstocken som källarens inre tak vilar på har blivit delvis uppäten av myror och det som är kvar är till stor del ruttet till följd av läckage från taket. Även en bärande takbjälke är i riktigt dåligt skick, vilket medfört att det inre taket kavat in. Det inre taket är i dåligt skick och består av 1"-brädor utan spånt, isolerat med grovt sågspån ovanpå.
Det är därför dags att påbörja lagningar - först och främst en syllstockslagning och inskarvning av en ny golvbjälke.
Jordkällaren
I jordkällaren trivs både källarspindlar och tidigare även myror.
Figur 1: Jordkällaren har ett tegeltak i behov av omläggning och ytterligare lagningar.
Efter en längre period med delvis trasigt yttertak har jordkällaren - som består av ett yttre skal och en inre “kammare” skiljda åt av en metertjock mur - utvecklat ett hål rakt igenom ena “väggen”. Den kan inte längre hålla kylan ute, vilket blir ett problem för vattenpumpsanläggningen som inte får frysa sönder.
Figur 2: I mitten av källartaket finns en öppning för ventilationen som mynnar i en ventilhuv på tegeltaket.
Tillräckligt mycket av innertaket monteras bort så att det går att jobba stående (inre takhöjd är ungefär 170 cm). Hålet ut genom väggen syns då tydligt.
Figur 3: Stora delar av inre taket har tagits bort. Både syllstocken och golvbjälken är synlig.
Syllstocken
Efter bortmontering av innertaket kan man se syllstocken och dessutom vidare rakt ut genom jordkällarens vägg genom “takfoten”.
Figur 4: Som synes är syllstocken i dåligt skick.
Man ser också att en spricka har bildats inuti jordkällaren, i hörnet. Den släpper in både vinterkylan och sommarvärmen och behöver tätas.
Golvbjälken
Golvbjälken har påverkats uppifrån av regn och är i riktigt dåligt skick på ena sidan (den sida där taket tidigare varit trasigt under ett antal års tid).
Figur 5: Halva golvbjälken är helt rutten.
Knivtestet visar dock att halva bjälken är i god form och inte påverkad, så den delen kan behållas om man gör en skarv.
Lagningar
Först tas de dåliga delarna av syllstocken och golvbjälken bort - med sopskyffel, kofot, såg och … spade. Materialet bränns.
Figur 6: Resterna av syllstocken och golvbjälken.
För att täta mellan syllstock och muren används lerbruk. Detta används även för att laga sprickan i hörnet av jordkällaren.
Figur 7: Resterna av syllstocken och golvbjälken.
Blandningen är lermjöl (1 del) och gammal myrstack (3 delar) samt återvunnen aska (2 delar) och lite vatten. Ett par stenar stora som katthuvuden läggs i frifallsblandaren och sedan får den köra tjugo minuter. Det blev en spann med bruk. Den nya syllstocken läggs sedan in infrån på en tunn bädd gjord av detta lerbruk. Först måste takbjälkar och takstolar lyftas med domkraft.
Figur 8: Golvbjälkar och takstolar lyfts med trästavar och domkraft.
Den nya syllen kommer på plats med hjälp av en stor klubba och kofot.
Figur 9: Klubba och kofot används för att få stocken på plats.
Figur 10: Syllstocken ligger på en bädd av lerbruk.
Större delen av lerbruket går åt till att täta sprickan i hörnet.
Figur 11: Hörnsprickan lagad med lerbruk.
Det ser ut att fungera bra med att använda en gammal myrstack som magringsmedel (myrstacken inner diverse strån, barr, sågspån mm och ordnades av de myror som åt upp delar av syllstocken). Bruket är lite mörkare än vanligt pga askan och ser ut att täta på ett bra sätt.
Skarven
En skarv av en typ som rekommenderats i timberframing-sammanhang används. Först anpassas den befintliga takbjälken på sin befintliga plats - kom ihåg att få skarven åt rätt håll - den iskarvade bjälken ska komma in underifrån och lyfta den befintliga delen på plats och inte tvärtom.
Sedan tillverkas den del som ska skarvas i från nytt timmer. I detta fall används tapp och tapphål som är 3" djupa och 2" breda. Skarven är ca 4x så lång som timrets dimension (5").
Figur 12: Den nya delen av bjälken huggs till.
När skarven sätts ihop kommer domkraften in och lyfter upp den iskarvade nyare delen av bjälken underifrån tills bjälken är helt vågrät.
Figur 13: Skarven kommer på plats med hjälp av domkraft.
Därefter borras dymlingshål och ekdymlingar skärs till - trekvartstum grova - och knackas in. När dessa kommer på plats tas den underifrån stödjande pelaren bort som synes på bilden och ingen nedhängning märks i bjälken.
Figur 14: Resterna av syllstocken och golvbjälken.
Innertaket läggs om provisoriskt med masonitskivor. Därmed är jordkällarens inre kammare tätad och tillfälligt åtgärdad och bör klara sig under vintern.
Det återstår fortfarande mycket att göra - såsom omläggning av yttertak och innertak - men det kan vänta tills vintern är över.
Appendix
Dessa lagningar är gjorda rätt nyligen efter genomgången kurs i Timmerlagning kursledd av timmerman Johan Back från Back Timmerhusrenovering, Kungsåra. Denna kurs rekommenderas varmt för intresserade.